Ett ämne som berör mig mycket
Jag läser om det här. En flicka som efter en lång tids mobbning tog sitt liv. Det är en hemsk historia på alla sätt. Min första reaktion är "fy fan hoppas de som mobbar förstår vad de gjort, de kommer få leva med det här hela livet. Det är deras fel!".
Jo, jag hoppas att de förstår och jag hoppas de växer upp av det. Jag hoppas också att de sedan kan "släppa det". Sedan hoppas jag att den såkallade mentorn byter jobb och att skolan ändrar sina åtgärder vad gäller mobbning omgående.
Missförstå mig inte. Pojkarnas mobbning är inte okej på något sätt. Men jag tycker den största skulden ligger hos skolan.
Vad tycker ni?
(Mina åsikter baseras endast på den här artikeln. Eventuellt finns det detaljer som jag inte vet.)
Sedan tänker jag ett steg till.
Jo, jag hoppas att de förstår och jag hoppas de växer upp av det. Jag hoppas också att de sedan kan "släppa det". Sedan hoppas jag att den såkallade mentorn byter jobb och att skolan ändrar sina åtgärder vad gäller mobbning omgående.
Missförstå mig inte. Pojkarnas mobbning är inte okej på något sätt. Men jag tycker den största skulden ligger hos skolan.
Vad tycker ni?
(Mina åsikter baseras endast på den här artikeln. Eventuellt finns det detaljer som jag inte vet.)
Kommentarer
Postat av: Britt
Den ende som inte kom till återträffen på skolan 20 år efter vi slutade nian var mobbaren. Det säger väl allt! Vi bjöd in honom och visade att vi förlåtit honom...men han hade inte förlåtit sig själv. Tragiskt!
Postat av: Gun
Jag håller med dig, det är de vuxnas ansvar att få stopp på en sån sak.
Trackback
